Det är inte lätt att vara ensam mamma ibland till en motsträvig tonåring . Ungen är i ena stunden from som ett lamm, skrattar och leker med sin lillasyster för att i nästa bli en lessen, deprimerad hund .. 
Nätmobbningen fortsätter i stil med "Du är ful och din pojkvän är ful" 
En tyst mobbing förekommer på skolan.. Blickar och ryggtavlor.
Jag vet att hennes pojkvän är äldre.
Han är en av dom få ungdomar jag träffat som är supergullig!
En sportintresserad lugn kille .
Skulle jag förbjuda att dom ses för att han är äldre så gör dom det iallafall då är det bättre att stötta . Att finnas vid deras sida .. 
Skolan då? Jadu privatskola i alla ära med .. Hmmmm !!!
Efter halva terminen kommer dom på att oj vilken frånvaro hon har ? 
Hon har tagit upp detta problem med mobbing flera gånger men inget har hänt .. Hon går hem istället när hon inte orkat . Inte alla gånger hon talat om det för mig  heller !! 
Jag tog kontakt med en av föräldrarna som genast skulle prata med sitt barn! "Tumme upp" 
Ja, det finns föräldrar som har något mellan ögonen och inte accepterar detta med att vara dum mot andra !
Så många föräldrar som jag vart i kontakt med så undrar jag om det inte borde införas en slags licens på att få uppfostra barn. En del har inte en aning om vad deras barn håller på med !! 
Jag försöker vägleda mina barn genom sunt förnuft. Att respektera människors lika värde. Att inte vara dum utan att alla får vara med !
Försöker ha koll på vad dom gör på sociala medier . 
Mina 3 stora barn har flyttat hemifrån men när dom växte upp så var det inte alls lika mkt tjafs som det är nu..
Att stå som ensam mamma i detta kaos och försöka få lite ordning är som att jaga papperslappar i full storm .. 
Att byta skola är inte så enkelt .Först att jaga rätt på rektorn är en utmaning . Den skola i närområdet vägrar hon sätta sin fot på! Dom hon vill gå på är fulla av elever .
Men det är bara att kolla vidare ... 
Pappan i det hela bor på annan ort sen 10 år tillbaka .. Han finns och stöttar självklart . Men i det vardagliga livet så kan det vara svårt !
Lillasysters pappa A tog på sig rollen som "pappa" till Tonåringen för 10 år sen ! Han fanns där och skjutsade till ponnytävlingar trots hästfobi, gick på skolsamtal och tandläkarbesök . Hon älskade A som en vuxen förebild och "pappa"
As familj såg henne som hans dotter och hon har fortfarande världens bästa "farmor" som hon sa för någon dag sen   
Tyvärr när vi skiljdes så blev de så att hon såg As nya sambo som ett hot .. Hon kände sig sviken av honom. Dom gled ifrån varandra ..
Jag har än idag inte träffat den nya för att bilda mig en uppfattning och har inge behov av det heller .
Det räcker med de jag hört !
Jag har fullt upp med allt som händer mig ... Min kropp mår inte så bra . 
Mången svek när jag behövde det som bäst .. Allt jag gör syns inte i sociala medier .. Jag vill ha ett privatliv !!!!
Jag delar bara med mig till dom som visat sig vara ÄKTA! Även blod kan vara falskt !! 
Det tar lite tid att ställa sig upp igen. 
Idag så finns det en man som verkar vara som jag . Det börjar verka kärlek banne mig ! 
Aldrig mer kommer jag stänga in mig .. Allt sker av fri vilja och egna beslut ! Denna man har lite samma uppfattning som jag ... 
Jag en än gång påpeka att min dotter inte att något änglabarn .. Klart hon motsätter sig vissa av mina beslut och gör saker som hon tycker passar ..men hon är inte dum mot någon annan människa ...