Då är helgen här när man ska knata bort till kyrkgården och tända ett ljus för nära,kära och andra som har gått över till den andra sidan.

Jag tänker mest på min mormor. Hon var allas "mormor" och det var nog inte många som visste vad hon hette i förnamn.  hon vara bara mormor.

Än i dag kan jag komma på mig själv att ropa på mormor när jag är hemma hos mamma där hon bodde sina sista år.  När morfar Helge gick bort hastigt så skaffades det en lägenhet i stan men där ville hon inte va så hon flyttade hem till mamma.   Hon bakade jämt bullar och hennes underbara köttbullar kan man aldrig glömma.  Man fick nästan jämt mjuka paket till jul hahaha... Och alla vi som var på hennes begravning kommer nog inte att glömma den i första taget..

tårarna rann på allas kinder fram till att prästen skulle avsluta cermonin med att själv sjunga en psalm. och organisten ( den som lirar på det där stora pianot)  började ta dom första tonerna och sen började prällen att ge hals...

Från att ha vart utom sig av stor sorg till att bita sig i tungan gick på ett par sekunder.. Den arma prästen kunde inte sjunga.... det lät som nån försökte döda en gris som har basröst i falsk ton.  jag minns inte ens vad det var hon sjöng för nu rann tårarna av att försöka hålla sig för att inte börja tokskratta...

jag kikade mig omkring och undvek blicken från mamma som satt och såg ut som en fågelholk...jag tror hon var i chock för hon trodde nog att prästen kunde hålla tonen . Mina bröder satt och skakade med blicken antingen i taket eller på golvet med en mycket ihopbiten min. min syster tittade ut genom fönstret och med en rödaktig ton i ansiktet och läpparna hade hon liksom sugit in i munnen...

Från en mycket sorgsen tillställning förvandlades till en scen ur dolda kameran..

På kaffet efteråt så viskades de en hel del..  den skönsjungande prästen var ju liksom inbjuden så man kunde inte tala högt om hur illa det lät...

Vi funderade på om vi skulle skramla till sånglektioner för fler och fler går ju ur svenska kyrkan så dom kanske har dragit in på det. Besparingar görs ju ...

Hur som helst ska vi iallafall besöka Hovdestalund och sätta ner ett ljus för dom vi saknar. ( och bli arga på dom som har flexikoppel på sina byrackor som pissar överallt, trötta och griniga småglin som vrålar, ingen tystnad här inte)

Ikväll blire att soffa sig... fast jag kan redan nu berätta hur det går..

Linn har ju myror i arslet och chansen att hon sitter still i mer än 20 sekunder är minimal så hon roar sig med att drälla popcorn i soffan och sparka till sin syster som blir förbannad och ska ge igen, så i framfarten välter hon ut ett glas saft så de skvätter på mig, jag blir OX-tokig och svär, gormar, skäller så Andreas  som har jobbat i 2 veckor i ett sträck, vaknar ur sin sömnkoma och blir förbannad på Linn för att hon sprang i soffan med popcorn.( hon hoppade över han 3 ggr innan han vaknade.)  Mig ger han mördarblick med önskan om att jag befann mig på ett betydligt hetare ställe.

ja så ungefär brukar vi fredagsmysa.. hahahahahah 

nehepp...